tisdag 19 april 2011

För sent

Vi kliver in genom dörren till behandlingshemmet där han bodde,
omaka möbler och en doft av institution
Värmen från människorna här får oss att känna ömhet
och tacksamhet för att de tog emot honom,
omslöt honom, vårdade honom
Lyssnade.
Vilket inte vi gjorde...

De har bäddat hans säng,
vikt ner kläder
ett helt liv ryms i en halv kartong.
Jag känner på väggarna, lyssnar vad de viskar,
letar efter spår.
Låter fingrarna spela över lampknappen
den måste han ha rört
det närmaste jag kommer honom nu.
någonsin.
Här fanns han
här bodde han sina sista månader
Medan jag stekte köttbullar, åkte till fjällen, gick på föräldramöten
så fanns han här
- och just idag kliver jag in i hans värld
lever hans liv en sekund
alldeles för sent.

22 kommentarer:

  1. Du skriver SÅ gripande vackert!!

    KRAM

    SvaraRadera
  2. Vi har ju alla våra liv, ha inte dåligt samvete nu. Nattikram :-)

    SvaraRadera
  3. Så sorgligt. Men inte kunde du gjort annorlunda? Han valde väl? Ja, lätt för mig att säga, alltid lätt när man själv inte är den "drabbade". Sänder varma kramar, massor!

    SvaraRadera
  4. Vet litegrann vad du känner, vi går igenom något liknande med en kär släkting - just nu!
    Kram

    (ordverifieringen blev polisa - precis vad vi fick kalla på...)

    SvaraRadera
  5. Vill ge dig en superstor kram! *KRAM*

    SvaraRadera
  6. Åh shit, hade skrivit lång kommentar så missade jag att du hade ordverifiering och klickade bort mig...
    Skrev typ: Ännu en gång fint och varmt skrivet! Visst fanns ni där, i den mån han tillät! Man kan inte finnas för nån som inte vill! Hoppas brnen mår bättre och du med! Kram!

    SvaraRadera
  7. Många varma kramar till dig!
    Ock så vill jag önska en fin onsdag...

    SvaraRadera
  8. Hej fina! Kommer in på bloggarna för första gången på länge och ser vad som hänt. Vad ledsamt och tragiskt. Jag finns på en mailadress och du får den gärna! Skulle vara skönt och kul att ha lite kontakt, om du har lust så finns jag där. Varm kram!

    SvaraRadera
  9. Du skriver så vackert så jag får tårar i ögonen. Skriv en diktsamling och ge ut den.
    Kram. Inger

    SvaraRadera
  10. Så fruktansvärt sorgligt.
    Du beskriver det ändå med vackra och mycket berörande ord.

    SvaraRadera
  11. Skickar en stor kram från Falun!

    SvaraRadera
  12. Maja, det finns en annan slags kartong...
    Öppna den vid behov tillsammans med dina flickor.
    Stäng försiktigt till nästa gång...

    Med andra ord, han finns där ni går...
    Försök blicka framåt.

    Sköt om dig och de dina.


    /Marie

    SvaraRadera
  13. Berörande text.
    Mitt i allt så önskar jag dig en fin och mysig valborg.
    Kram kram ♥

    SvaraRadera
  14. Har tittat in här hos dig, allt som oftast.
    Läst. Läst igen. Finner inga ord. Blir berörd.
    Tänker på dig, kära du. Sänder dig en kram.

    SvaraRadera
  15. Nu har jag läst ikapp några av dina senaste inlägg och här sitter jag och sväljer och ögonen tåras!

    Åh, vad jag skulle vilja ge dig och dina döttrar en kram. Du får blunda och känna den!

    Jag beklagar sorgen från djupet av mitt hjärta....

    VARMA VARMA KRAMAR
    /Eva

    SvaraRadera
  16. Hej! Hamnade på din blogg av en slump, måste bara säga att du skriver fantastiskt vackert!
    mvh Fia

    SvaraRadera
  17. Tittar in lite då, saknar dina inlägg. Kram!

    SvaraRadera
  18. Beklagar sorgen...

    Vilken tur att dina barn har dej :-)

    *stor varm kram*

    SvaraRadera
  19. Saknar dina inlägg. jag har tagit bort min blogg av olika skäl men kommer tillbaka nån annanstans..hör av mig då. kraaam finaste du/ Bittan

    SvaraRadera
  20. Hur har du det?
    Saknar dig i bloggvärlden. Verkligen.
    Kram igen till dig.

    SvaraRadera