TUSEN TACK för alla varma fina omtänksamma kommentarer,
många, många, många kramar till er.
Kanske tiden läker sår
och suddar minnen.
Kanske inte.
Livet går i alla fall vidare,
om än med lite tyngre steg.
När man vet att allt plötsligt,
på en sekund, kan förändras.
Så uppskattar man det lilla
så mycket mer.
Och jag är på något underligt sätt
ändå lycklig
Tacksam för vardagen, på ett sätt jag inte var förut.
Ute blåser storm
här inne är det varmt och tryggt
och fullt av kärlek.
