Rosenterapi

Hon var huvudet kortare än jag
liten och späd
med trollhår och svarta ögon
När jag kom in i rummet sa hon ingenting på en lång stund,
bara tittade och nickade
som att hon diskuterade med sig själv
utan ord.
När hon tillslut pratade
var det med mörk melodisk finlandssvenska som hon sa;
Du har varit med om mycket ...
Ett konstaterande mer än en fråga.

Jag tycker inte om att prata om känslor
eller gråta inför folk
Vill inte diskutera hur jag mår, inte gräva för mycket.
Bit ihop.
...så jag sa ingenting egentligen.
Kämpade med klumpen i halsen som vanligt,
tänkte på stökiga garderober, fotbollsträning och ungspannkaka.