Det är jag och min syster och svåger.
Min syster och svåger och jag har ungefär samma hudfärg vanligtvis,
detta är alltså ett bevis på att jag inte överdriver.
Som sagt var det bröllop i helgen,
jag ville lyxa till mig lite extra så jag bokade tid hos en professionell sminkös.
Det var ganska, nej VÄLDIGT, skönt att sätta sig ner i sminkstolen på den professionella make-up butiken och låta sig förfinas...
Vilka förhoppningar jag hade.
Titta på fotot igen.
...och så hör ni den här professionella make-up artistens pipiga röst:
- hmm jag trodde du var brunare än du egentligen var.
- jaha? säger jag
- vad tycker du? piper hon
- ja, jo ... jag är BRUN
- jag sätter på lite puder så blir det säkert bra!
(och i samma andetag säger piplisan)
- det här är ett transparent puder som inte syns utan bara fixerar sminket.
- jaha?
-NU ser det JÄTTEFINT ut!
JÄTTEFINT?
När jag kommenterade att jag fortfarande såg lika brun ut så skyllde hon på spegeln.
Jag gick alltså på bröllopet och såg ut som en ... mulatt.
Första kommentaren jag fick på middagen var från damen framför mig:
- Do you speak Swedish?
Men Maja! Sen när vill du INTE vara brun?? Det är ju det du kämpar så hårt för mest hela tiden ;-)
SvaraRaderaKram, Carola
ha ha fast inte med skarv i halsen och gul ton!
SvaraRaderaJag såg sjuk ut.
Trist.