Tanken slår mig minst trehundra gånger per dag,
vad händer när han inte finns längre?
när det som lockar mer än livet tillslut vinner kampen,
och allt blir svart...
Jag blir avbruten av bajsrumpetork och gnäll om läxor,
julklappslistor och utspilld mjölk.
Blir frustrerad och stressad.
Hinner inte tänka ut en plan,
eller ringa samtal som kanske skulle hjälpa.
Men vad hjälper?
Jag suckar och tittar yngsta djupt in i ögonen
hon märker min oro fast hon är så liten
tror inte på att mamma pratar om en hund som sprungit bort...
Hon pussar fotot av pappa go´natt.
Jag stryker hennes kind
säger att jag älskar henne så mycket
och att vi ska kramas och läsa Dinosaurieboken nu.
Mamma ska sluta lösa värdsproblemen här i det rosa lekrummet,
för här ska bara lycka finnas,
så länge det går.
Det finns ingen lösning på problemet som vandrar därute i vinternatten
ensam och utan hopp.
Just nu drar han jackan tätare om sig, det har blivit kallare.
Mörkret lägger sig och man ser inte längre hans skugga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar