förbannad planerare

Jag är en planerare
När jultidnings försäljarna kommit med årets almanacka omkring 10 december varje år
kokar jag te
tänder ljus
väntar tills barnen sover
tar varsamt bort plasten,
vänder och vrider och luktar och känner
ny TOM almanacka - AH!
...
sedan tar jag en noga utvald penna
och börjar fylla i
födelsedagar, bemärkelsedagar, årsdagar,
studiedagar, idrottsaktiviteter, årsmöten,
JAG BÖRJAR PLANERA
sportlov, påsklov, långhelg, sommarlov, höstlov, långhelg igen ... osv
och strax är almanackan full igen!

Nu sitter jag här och tittar,
vi har kommit till vecka 30
hmmm
"ridläger Em" står det
och vad ser vi sen?
jo, jag och de andra två döttrarna ska åka dit, dit och dit,
vi skall göra det, det och det.
Det blir tufft att hinna med och omöjligt att finansiera.
Det hade jag inte tänkt på då i decembermörkret förra året...

Och jag är så dj***a leds på att inte ha RÅD
denna vecka har jag betalt dotterns ridläger,
köpt linser och medicin till samma dotter
ridskor och ridhandskar
fickpengar till lägret
... och nu är pengarna slut.
Det blev äggmackor & vatten till middag och mammas hembakta bullar till lördagsmyset.
Jag har en veckas ledigt och tidningarna annonserar:
"Ystads Saltsjöbad" "Roligt för hela familjen på Idre Fjäll" "biosommar!" "Astrid Lindgrens värd" osv
Varför inte planera en årsbudget nästa gång?
Sparplan
fast det finns ingenting att spara av.

Blundar och sorterar tankarna.
Tror ingen kan förstå, jag har inte förstått förrän nu, hur man har det som ensam förälder.
Jag är leds på att vara ensam och fattig
riktigt leds och riktigt förbannad
OCH det är denna vrede som skall ta mig härifrån
för jag ska kämpa som ett djur
och lyckas
med mitt företag, mitt föräldraskap, mitt hus och mitt liv.
Riktigt tufft blir det,
men min blick är svart och psyket starkt.

Nu ska jag packa med ridlägersdottern
dyka ner på botten i iskalla poolen och hämta en vass lekkorg som kan skada plasten
baka scones till frukost
tvätta
bokföra
leta efter bilnyckeln i yngsta dotterns garderob
sy i axelbandet i mellandotterns linne
och plocka ögonbrynen.

Jag ska inte ringa barnens pappa och fråga efter bidrag till barnens sommar,
för kanske stör jag i restaurangbesöket precis som förra gången
och det vore ju tokigt.