bling bling ...krasch!

Jag är en melodifestivalnörd, har alltid varit.
Hör jag en schlager är det som en reflex, en nördnärv som vibbar till och jag bara måste greppa det som är närmast (ketchupflaska, tandcremetub, dildo ... skämt!) som mick och vicka på höfterna.
Just love bling bling och tamtararammm pamm pamm, armviftningar i vädret och små pojkband med smal slips...
Igår satt jag med barnen och tittade.
Äldsta dottern tjafsade med yngsta dottern som skall börja på dans idag och tränade mitt framför TV-rutan hela tiden (jag tror hon behöver glasögon) och mellanflickat satt med sin bärbara dator som är just bärbar för att man skall kunna gå undan och sitta där det passar...
Ja, nära mamma då.
När mamma skall kolla festival.
Hon "tjötade" på MMS MSS MSN SMS eller vad det nu heter och det sa bling bling hela tiden, det blinget gillar jag inte.
Gillar inte heller den inbyggda filmkameran som filmar en osminkad vindrickande surmorsa som skriker och hotar slå sönder datadjäveln.